tisdagen den 1:e april 2014

Länkar till intressant läsning och lyssnande om läs-, skriv- och språkutveckling


Skolverket, om språkutvecklande arbetssätt
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt

Barbro Westlund om metakognitiva strategier
http://rautveckling.se/podcasts/Skolsnack70.mp3

Vad är en läsande klass? Film om lässtrategier.
http://tuben.edu.stockholm.se/play.php?vid=565


Lill Langelotz avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”. Du kan läsa mer om avhandlingen på Göteborgs universitets webb. Själva avhandlingen kan du ladda ner kostnadsfritt. Du hittar den här: ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Läraryrkets interkulturella dimensioner (2011) av Inger Lindberg, Caroline Ljungberg, Pia Nygård Larsson, Monica Sandlund, Ove Sernhede, Anders Skans, Ingegerd och Tallberg Broman
http://www.lararforbundet.se/web%5Cshop2.nsf/webDescription/78F536A64DD4F091C125790B00517D80/$file/SAF_Forskning_nr_6_11.pdf
 
Flerspråkighet - en forskningsöversikt av Vetenskapsrådet (rapport 5:2012)
Forskningsöversikt som täcker de mest centrala delarna av svensk forskning på flerspråkighetsområdet.
http://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138985/Flerspr%C3%A5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf

Skolspråk och lärande av Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman
Om språkinriktad undervisning och hur man kan jobba språkinriktat i klassrummet.
http://www.oph.fi/download/150655_Skolsprak_och_larande.pdf

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande : En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken av  Catharina Tjernberg;  [2013]
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01

Tack! Jessica Kristoffersson, Språk-, läs-och skrivutvecklare på Ersboda skolområde, Umeå
 

 

 

onsdagen den 26:e februari 2014


Stöd vid läsutveckling Anpassning av specialundervisning

Nyare forskning framhäver faktorer som är mycket viktiga i undervisningen av lässvaga elever

  • Elever med lässvårigheter bör få hjälp (i grupper eller enskild undervisning) redan från andra klass.
  • Enskild undervisning är mer effektiv än undervisning i små grupper (till exempel 20 minuter fyra gånger i veckan, 14- 16 veckor).
  • Samarbete med klassläraren är viktig för inlärningsresultatet.
  • Enskild undervisning bör följas upp med målinriktad och strukturerad
  • klassundervisning.
  • Läraren behöver goda kunskaper om hur elever med lässvårigheter kan hjälpas (National Reading Panel 2000).
  • Undervisning i läsning/lässvårigheter bör få större tyngd i lärarutbildningen.


Skolan måste ge tillräckliga resurser till de lässvaga

  • Man bör inte sätta de minst kvalificerade lärarna att arbeta med de lässvaga.
  • Man bör inte öva på mer än tre delfärdigheter under undervisningspass.
  • Eleven bör behärska en färdighet innan en ny lärs in.
  • Lässvaga har behov av mycket övning.
  • Omtestning är viktigt (till exempel efter sex veckor).
  • Eleven måste uppleva att få lyckas, "Nothing succeeds like success".
  • Man bör betona samarbete mellan skola och hem.
  • Det är också viktigt med ett nära samarbete mellan klasslärare och specialpedagog.
  • Det är viktigt att eleverna har tillgång till klass- och skolbibliotek.
  • En positiv inlärningsmiljö främjar inlärningsprocessen.

Åtgärder som sätts in under 1:a och 2:a skolåret brukar leda till att 80 % av de lässvaga eleverna uppnår åldersadekvat läsförmåga. Resultaten sjunker drastiskt i senare skolår. Åtgärder under det 3:e året ger 50 % och 5:e året enbart 15 % som uppnår åldersadekvat läsförmåga (Torgensen, Vellutino 2004).


 (Gersten m fl 2009, National Reading Panel 2000, Pugh och McCardle 2009, Slavin m fl 2010).


Elevhälsan Läs och skriv 2014-02-20  

måndagen den 27:e januari 2014

Planering för nätverket 2014-2015

Under läsåret 2014 till 2015 kommer vi att gå från generella lässtrategier till att inrikta oss mer på metoder som stödjer olika grupper, se bild nedan.


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi kommer förslagsvis att arbeta med följande:
  1. Kvalitetsarbete, målformuleringar och lokal handlingsplan
  2. Lässtrategier, elever i behov av särskilt stöd
  3. Lässtrategier i alla ämnen (föreläsare?
  4. Lässtrategier, andraspråkselever (föreläsare?)
  5. Intensivarbete
  6. Uppföljning av mål och handlingsplan
  7. Digitala verktyg/texter (blogg, google apps, alternativa verktyg mm)
Vi påbörjar detta arbete genom att alla i nätverket tar reda på vad som behöver utvecklas på sin skola och gör därefter en handlingsplan tillsammans med sin rektor. Dessa visar vi för varandra och reflekterar över vilka behov som finns och hur vi kan hjälpas åt med att utveckla läsarbetet i Umeå (punkt 1). Vi använder oss av Skolverkets bild som visualiserar arbetsprocessen.





onsdagen den 15:e januari 2014

Att anpassa nationella provdelar som testar elevernas läsförmåga

En het potatis är hur man får och inte får anpassa nationella prov när det gäller läsdelar som testar elevers läsförmåga. Många anser att elever med dyslexi borde få lyssna på texter istället för att läsa dem och därefter svara på frågor som visar om man förstått innehållet eller ej. Skolverket menar dock att vissa delar ska testa elevers läsflyt och att detta ej kan göras genom att lyssna på en text istället för att läsa den.
På Skolverkets hemsida finns en text som beskriver just hur du får, respektive inte få anpassa en läsdel som testar läsförmågan.

http://www.skolverket.se/bedomning/2.7589/2.7592/nationella-prov-och-dyslexi-1.211024?l=sv_SE

tisdagen den 10:e december 2013

CORI - en metod för faktatexter

Jag har äran att ingå i Skolverkets och NCS läs- och skrivutvecklingsgrupp. I denna grupp finns många läs- och skrivutvecklare som arbetar med olika kompetenshöjande insatser i området. En av dessa utvecklare är Toura Hägersten från Stockholm. Hon har skapat två pedagogiska filmer som beskriver metoden CORI. CORI står för Concept-Oriented Reading Instruction, en lässtrategimetod för NO och SO-texter som utvecklades av professor John Guthrie.

Den första filmen, CORI 1 beskriver metodens tre första delar, nämligen:
  • Aktivera elevernas förkunskaper
  • Formulera frågor
  • Informationssökning


Den andra filmen, CORI 2 beskriver metoden tre sista delar, nämligen:
  • Organisera och visa grafiskt
  • Strukturera och summera
  • Slutpresentation



TACK TOURA HÄGERSTEN!

onsdagen den 27:e november 2013

Nyuppstart av nätverket Kommunikation, läs- och skrivutveckling

Igår träffades nätverket igen. Det var en tid sedan vi sågs då vissa förändringar skett. Nätverkets medlemmar har uppdaterats och så har även nätverkets uppdrag.
Vi samtalade om Umeås nya åtgärdstrappa för grundläggande Läs och skrivinlärning samt om nätverkets uppdrag. Nätverket fortsätter att fokusera på att vidareutveckla evidensbaserade metoder för undervisning av lässtrategier i alla ämnen samt påbörjar ett arbete med att utveckla organiserandet av stödåtgärder genom intensivperioder. De som är med i nätverket har valts ut av skolområdeschefer för att representera sitt skolområde.Det är två medlemmar med från varje skolområde som har i uppgift att tillsammans med sin skolledare hitta former för att vidareutveckla undervisning i sitt område i enlighet med det vi arbetar med i nätverket. Medlemmarna kan du läsa mer om under fliken "Medlemmar".
Alla medlemmar i nätverket fick några arbetsuppgifter till nästa träff som förmodligen blir i februari 2014.
Läs mer om vår nätverksträff från den 26 november 2013