onsdag 9 februari 2011

Lgr 11

Skolverkets information om Lgr 11 och en skola i förändring



Film om skola i förändring
Filmen är sammanlagt 50 minuter lång och består av tre delar:
Nya samlade läroplaner med kursplaner - mål och intentioner, struktur och utformning
Bedömning och betygsättning - betygsskalan, kunskapskraven och nationella prov
Implementering - hur har olika skolor organiserat sitt implementeringsarbete och vilket stöd erbjuder Skolverket?

Lgr 11, läroplan och kursplaner

Del 1 och 2 i den samlade läroplanen, skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer

Nya kursplanen i svenska

Kunskapskrav för svenska

Tidigare kursplan i svenska

Diskussionsunderlag

Centralt innehåll åk 1-9, sammanställning

Kunskapskrav i sv åk 6 med bilder

Kunskapskrav i sv åk 9 med bilder

Frågor och reflektioner
Nedanstående frågor kommer nätverket att få tid att arbeta med under vår första träff vecka 9.

Vad ser du, utifrån ditt perspektiv?

1. Vilka förändringar finns om du jämför den gamla kursplanen med den nya kursplanen i svenska? Eventuella förbättringar/försämringar...
2. Hur kommer detta att påverka ditt arbete? Ge exempel...
3. Behöver jag lära mig något nytt, vad isåfall...

Ge kommentarer om den nya kursplanen nedan i denna blogg.
Klicka på kommentarer nedan, skriv en kommentar i textrutan, välj tex "Kommentera som" namn/webbadress, skriv in ditt namn och inget mer. Nu får du skriva en några bokstäver som visas kursiva av säkerhetsskäl, lycka till!

8 kommentarer:

Annika A Davidsson Fil. mag. i specialpedagogik/ it-pedagog sa...

1.Från mitt perspektiv som it/specialpedagog uppmärksammar jag en förtydling av att använda datorer för att skriva med, redigera texter, hämta information på webben och källkritik. Detta finns nu med redan från åk 1-3 och stegras med åren. I Läroplanen sid 11 under kunskap står "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande". Jag anser det vara en förbättring då elever behöver träna på hantera ett stort informationsflöde, sökteknik och kritiskt granska olika källor. Datorer är för många elever en möjlighet till mer varierat och individuellt lärande utifrån elevens behov och förutsättningar tex så kan man lyssna på bokstavsljud och texter. Jag frågar mig dock, finns datorer så det räcker för att kunna hantera detta i dagsläget och finns kunskaper hos pedagoger för att kunna visa hur man gör detta?
2. Jag tror detta kan påverka mitt arbete som central resurs för pedagogiskt arbete med datorer tex hur kan man skriva i skolans it-plan om detta, hur lyssnar man på bokstavsljud på sin dator medan man skriver, studieteknik i Word och Google docs som att göra understrykningar och samarbeta i ett dokument osv.
3. Jag behöver lära mig mer om olika bra metoder för att arbeta med källkritik på webben.

Therese sa...

1. Vilka förändringar finns om du jämför den gamla kursplanen med den nya kursplanen i svenska? Eventuella förbättringar/försämringar...
Kunskapssynen är ju densamma i både Lpo´94 och Lgr 11,men jag ser att arbetet med Lgr 11 bidrar till att vi alla kan göra ett omtag. I detta stora implementeringsarbete kan den kvalitativa synen på kunskapsuppdraget få tid att lyftas, diskuteras och reflekteras över. Synen på kunskap och lärande som skolan i Sverige bygger på innebär att även andra kvaliteter än kunskaper om fakta och begrepp lyfts fram. Eleverna behöver vara aktiva i sitt eget lärande och utveckla olika färdigheter och förmågor, som t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem. Eleverna måste kunna se och förstå sammanhang, delta aktivt i en diskussion, kunna undersöka något och dra egna slutsatser.

När vi nu får möjlighet att grotta ner oss i våra nya styrdokument och Lgr 11 så kommer det att bli tydligt att lärarens roll till stor del handlar om att vägleda eleverna och lägga upp undervisningen så att eleverna får chans att träna på de färdigheter och förmågor som de behöver utveckla, och att eleverna själva ska bli medvetna om det egna lärandet.

2. Hur kommer detta att påverka ditt arbete? Ge exempel...

Jag tror att många av lärarnas planeringsarbete kommer att förändras på så sätt att planeringarna kommer att bli tydligare om vad eleven förväntas att lära, hur detta lärande ska gå till och hur deras kunskaper kommer att bedömas. Det jag syftar på är arbetet med de lokala pedagogiska planeringarna - dokumentet som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Läraren konkretiserar målen, och beskriver vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har och vad läraren kommer att bedöma. Det kan handla om fakta, begrepp, metoder, teorier och förmåga att använda dessa kunskaper genom att beskriva skillnader och likheter, att argumentera, att dra slutsatser, att motivera sitt tänkande etc.

3. Behöver jag lära mig något nytt, vad i såfall...

LPP:n är ett utmärkt sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan. Först när eleven förstår målen kan arbetet med att göra upp planer för hur målen ska nås formuleras och först då kan eleven ta ett eget ansvar för sitt lärande. Jag behöver träna på att skapa några LPP:er, och samtidigt lär jag då känna våra nya styrdokument och får dessa förankrade.

Annika A Davidsson sa...

Du Therese skriver att ämneskunskaper handlar om mer än fakta, bra att du lyfter det, ibland fastnar vi i att arbeta med att rabbla fakta (arbetsminnesträning ;)) istället för att arbeta för ett djupare lärande, vilket jag personligen tror att det är just det vi har behållning av. Fakta glömmer vi efter provet, inte kan jag alla fågelljud som jag fick lära mig på lärarhögskolan, minns inget :- Däremot vet jag hur jag kan söka informationen, fågelljuden när jag behöver dem. Detta innebär att vi måste visa eleverna att andra färdigheter än fakta är viktiga tex genom att arbeta processintriktat och testa kunskaper med frågor som inriktas på förståelse och reflektioner snarare än fakta.

I min kommentar tidigare så glömde jag att påpeka att en förändring jag ser är att det nu står att vi ska träna strategier för läsa, skriva osv. Bra tycker jag. Kanske man kan tala mer om detta, vad menas, hur gör vi detta osv. Jag läste lite om vad Caroline Liberg skiver om lässtrategier på denna länk: http://www.skolverket.se/sb/d/4397/a/23890

Fru x sa...

Kaffet var gott!

4-9 gruppen sa...

I vår lilla grupp från åk. 4-9 diskuterade vi positivt om den nya läroplanen och kursplanen.
Vi ser att det ämnesövergripande arbetssättet blir allt viktigare. Vi kan också se att det kan främja en större likvärdighet mellan skolor och över hela landet.

Det kommer att utmynna i ett större samarbete mellan olika ämnen och lärare. Vi tycker att det är viktigt att tid avsätts för lärare att samverka.

Eva och Ingela sa...

För åk 1-3 finns både olika strategier för att förstå och skriva texter med som ett centralt innehåll.
Samband ljud- bokstav finns med nu och det trycks även på alfabetisk ordning. Tycker vi är bra.
Språkbruk finns också med som ett nytt moment i alla åldrar.
nu har vi lyckats skriva vårt första inlägg

Birgitta och Lisbet sa...

Om vi jämför den nya och den gamla läroplanen i svenska för åk. 1 - 3 ser vi vissa skillnader:
* ordet lässtrategier
* betonar språkets struktur
* språkbruk - tex tonfall, ords nyanser

Annika A Davidsson sa...

Nu har alla tre grupperna kommenterat lgr 11 genom vårt kommunikationsverktyg bloggen, grattis ;)

Strategier..
Eva och Ingela samt Birgitta och Lisbet har uppmärksammat strategier för att läsa och skriva. Strategi är ett nytt ord i lgr 11 för svenskan, kan vi jämställa det med studieteknik eller har det en annan betydelse, hur tänker ni om detta? Hur arbetar ni med detta idag, behöver vi göra förändringar...?

Jag läste igår i senaste numret av Pedagogiska magasinet om dåliga läskunskaper där PISA-undersökningen visar att var femte svensk elev har svårigheter att läsa och förstå texter. Speciellt pojkar där var fjärde har svårt med läsning och förståelse!! Undersökningen visar att svenska barn läser mindre och mindre. Hur får vi dem att läsa mer? Hur fångar vi upp pojkarna?
Ulf Fredrikssson, docent menar att skolan behöver jobba mer med att utveckla elevers läsande och att hjälpa dem att utveckla just lässtrategier...

Jag funderar vad läser ungdomar idag, kanske mindre böcker, men kan det vara så att de läser mer av annan text?

Vore trevligt om ni ville delta vidare i denna diskussion genom fler kommentarer, inget tvång men känn er välkomna :)